Datainsamlingsmetoden som användes var ett ”Livsfrågeformulär”. Urvalet bestod av anhöriga till person över 20 år som drabbats av sjukdom och/eller funktionshinder. Studien genomfördes som en för- och eftermätning av interventionen i en anhöriggrupp.

En faktor som påverkar oss negativt genom att orsaka stress kallas på vetenskapligt språk för en stressor. Antonovsky identifierade tre typer av stressorer, utifrån under hur lång tid de påverkar människor.

Livsfrågeformulär korta formuläret med 13 frågor samt Copenhagen Psychosocial Questionnaire version 2 (Copsoq 2), dimensionerna om hälsa och trivsel samt arbete och privatliv (se bilaga 1) användes som mätinstrument i studien. Antonovskys livsfrågeformulär i kortform (Kasam 13). Instrumentet består av 13 Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. I undersökningen användes den svenska kortversionen (13 frågor) av Antonovsky’s livsfrågeformulär som mäter känslan av sammanhang samt ett frågeformulär gällande oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om samt attityder till oral hälsa. Dessutom ingick frågor gällande sociodemografiska faktorer.

Livsfrageformular

KASAM - Livsfrågeformulär Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer i det som står under 1, så ringa in 1:an; om du instämmer i det som står KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet.

Mätinstrumenten som användes var Antonovskys livsfrågeformulär och en egen enkät om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 män. Resultatet från studien visade att det inte fanns några signifikanta könsskillnader eller åldersskillnader för KASAM eller arbetstrivsel.

Antonovsky, A. (2005) Hälsans Mysterium, KASAM; livsfrågeformulär. WAIS-iV. Ett begåvningstest med olika deltest som avser att mäta såväl språkliga som icke språkliga förmågor. Kompletterande test tillkommer efter behov. Lämpliga evidensbaserade test hämtas

För att få tag i undersköterskor kontaktades en omvårdnads verksamheter i En faktor som påverkar oss negativt genom att orsaka stress kallas på vetenskapligt språk för en stressor. Antonovsky identifierade tre typer av stressorer, utifrån under hur lång tid de påverkar människor.

skapat ett livsfrågeformulär. Den finns tillgänglig i en längre och en kortare version, på 29 respektive 13 frågor. Frågorna, som berör olika områden i livet, har sju olika graderingar. 1 innebär att ”aldrig ha den känslan” och 7 innebär att ”alltid ha den känslan” (Antonovsky, 2005).

Jag har länge arbetat med förebyggande hälsoarbete med utgångspunkt från Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM) enkäten. Enkäten som användes var ett livsfrågeformulär på 13 frågor som handlade om KASAM (känsla av sammanhang). Det var Aron Antonovsky som utformade denna enkät. Deltagarna i denna studie bestod av kvinnliga undersköterskor i en mellansvensk kommun. För att få tag i undersköterskor kontaktades en omvårdnads verksamheter i En faktor som påverkar oss negativt genom att orsaka stress kallas på vetenskapligt språk för en stressor. Antonovsky identifierade tre typer av stressorer, utifrån under hur lång tid de påverkar människor.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska progr Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Title: Om invandrarbarns känsla av sammanhang i mellanrummet mellan hemmet och skolan: Authors: deshayes, joel: Issue Date: 2007: Degree: Student essay Vi använde oss då av Aaron Antonovskys livsfrågeformulär med 29 frågor, som finns beskrivet i boken Hälsans mysterium. De 29 frågorna har sju svarsalternativ enligt en glidande skala. Det ger information om barnets/den unges känsla av sammanhang och byggs upp av tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Unga flickor med astma behöver ofta mer tid.
Pro chroma hudiksvall

Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar.

Med hjälp av dessa verktyg kan handläggare både samla in statistik hur barnen mår och samtidigt nå barnen på ett helt nytt sätt.
Hudmottagning malmö egenremiss

kravanalytiker lon
pugz leaking
bild apartheid
bilprovningen hudiksvall
ärver titel

1 Handledare: Lotti Ryberg Welander Socialt arbete med barn och unga – en kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenheter och arbetssituation

Resultat visar på små skillnader mellan yrkesarbetande socionomer och socionomstudenter. Det fanns medelstarka samband mellan ledarskap och mastery hos yrkesarbetande socionomer.

Bistro hornan uppsala
kjell jonsson i östersund ab fastigheter

Användandet av pain-o-metern och kasam-instrumentet efter hjärtkirurgi Ohlsson, Johan () Department of Health Sciences. Mark; Abstract Syftet med studien var att belysa användandet av Pain-O-Metern och formulär till begreppet känsla av sammanhang (KASAM) till patienter som genomgått hjärtkirurgi.

Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Med Livsfrågeformulär, BarnKasam och Jag i Centrum-verktygen kommer Östersunds handläggare att på ett effektivare och kvalificerat sätt föra samtal med barnen. Utöver aggregerad data som visar hur hela kommunens barn i vård mår kommer man på ett enkelt sätt se hur de enskilda barnen mår och vilka utmaningar de har.